1 Lunch, 2 Middagar och Pojkar!


Jaha, då har ytterligare en vecka bara flugit förbi. En vecka med sista mötet för att sätta kollektionen för AW22, research inför kommande säsong, ommöblerande för att skapa showroom för säljarna på Wholesale, designande av kommande plagg och omhändertagande av inkommande plagg från fabriker som ska kollas och utvärderas. Det där som händer de flesta veckor, men som jag antagligen mest bara går i utan att riktigt reflektera över det. I helhet en bra vecka, men butikschefen som jag tycker så mycket om har bestämt sig för att sluta vilket är jättetråkigt. Verkligen jättetråkigt. Hon verkar så bra och det hade varit kul att lära känna henne bättre. Jag hoppas jag får den chansen i alla fall. 

Förra helgen i butiken fick jag en ny vän. En man som vanligtvis jobbar på en utav Dunkertons restauranger men nu har hoppat in i butiken också. Bor i Cheltenham med sin man, från Sydamerika (törs inte säga vilket land, har redan glömt) och väldigt omtänksam om alla. Lite mindre personligt utrymme än vilken svensk som helst kan jag säga. Igår när han fick syn på mig gav han mig en stor kram och pussade mig på kinden! (Vad hände också med Covid..?) Hade inte riktigt räknat med den, men det är ju kul att någon blir glad av att se en ju?! Han gav mig också en slängkyss när jag gick förbi honom med två av de andra tjejerna i design vilket genast skapade väldigt mycket frågor. De lugnade ner sig lite när jag sa att han var gift med en man, men skrattade snart åt mig igen när de insåg att jag visste (tydligen) för mycket om killen i kaffevagnen. Men alltså om man pratar med folk lär man ju känna dem? Eller? Jag vet hur gammal han är och vad han jobbar med utöver kaffejobbet, är det verkligen så konstigt? Den här Harvey som hjälpte mig med bilen? Han är tydligen också ett samtalsämne. Vi satt imorse både design och gänget i Garment Tech och hade lite förmiddagsfika utanför kontoret när han kom på tal, han har också en mycket trevlig och söt hund vilket uppenbarligen inte gör honom mindre attraktiv. Eftersom han hjälpte mig med bilen har jag ju faktiskt pratat lite med honom, men det var inget jag hade tänkt erkänna i det där sällskapet med tanke på tidigare diskussioner. De börjar diskutera hur gammal han kan vara och gissar både högt och lågt. Tillslut vänder sig någon av dem mot mig och säger ”Anna vet säkert!”. Och alltså ni vet ju. Jag är ju fullkomligt värdelös på att ljuga. KLART jag vet hur gammal han är. Herregud. Han är snygg. Och som sagt, jag försöker faktiskt skaffa mig vänner här. Tycker också att det är roligt med grabbar, någon som påminner om mina snickare. Aja, de hade ju roligt åt det i alla fall.

På sätt och vis är det lite kul, för uppenbarligen så har jag lyckats lära känna fler än vad de har. Att vara i butiken har verkligen hjälpt. Att hitta någon att prata med i det andra kontoret gör det mycket lättare att vara där inne också. Att träffa fler från andra delar av företaget. Småprata om allt möjligt. Tror jag ska jobba ihop med fotografassistenten (tror hon är assistent) imorgon igen, det ska bli jättekul. Har träffat på henne sådär någon gång, men det blir inte riktigt samma sak, man hinner inte prata lika mycket. Jag fick också en väldigt varm kram av smink-kvinnan idag, och hon sa att det inte ALLS är lika roligt att jobba när inte jag är där. 

Jobbade i alla fall lördagen, söndagen åt jag lunch med en designkollega på fiket med min nyfunna svenska vän. Det var också väldigt mysigt, så himla bra. Det var nog bra att komma ifrån kontoret och prata om något annat. Prata om jobbet också men på ett annat sätt, kollegor emellan vad som är bra eller mindre bra. Att faktiskt känna att vi var kollegor, inte att jag ”bara” är praktikant. Är nog också tack vare henne som det den här veckan blivit lite mer struktur på mitt arbete, vilket ju är hur bra som helst. Vi har planerat lunch på söndag igen! 

Jag har varit så social den här veckan förstår ni. Jag har också ätit middag med Birgitta i onsdags, vilket var supertrevligt. Vi var på ett ställe med singalesiska tapasrätter, smårätter, många med smak av kokos. Väldigt gott. Vi fick dock bara sitta en och en halv timma och någonstans där i mitten tjöt ett brandlarm, så vi funderade på om vi borde utrymma eller inte, men ja. När bartendern beter sig som att det händer ett par gånger om dagen så blir man ju lätt sittandes där man sitter. Brandlarmet slutade tjuta, vi fick doggybag till sista maten (det var en första för mig! Men så smidigt), betalade och sen blev det kaffe på ett annat ställe, där man kan sitta och se ut över Cheltenham centrum. Vet att jag la ut bilder därifrån senast jag var här, Cozy Club. Där satt vi och pratade om livet och hur det kan se ut tills vi tillslut tyckte att klockan nog började bli sent. Så glad att jag hittat henne. Bilen ändå va.

I torsdags träffade jag Sophie från min kurs och åt mat. Hon insåg att vi bodde nära varandra och frågade om vi inte skulle ses, jätteroligt! Med tanke på det där med att fråga om man inte ska ses och hellre riskera att det blir en pinsam kopp kaffe. Vilket det verkligen inte blev. Vi hade rätt mycket gemensamt och hon verkar också så mysig. Kul att prata med någon om kursen, vad hon tycker och hur hon ser på sitt illustrerande och målande. Vi hade verkligen mycket gemensamt där med, vad vi tycker är jobbigt och hur vi antagligen lägger alldeles för hög press på oss själva båda två. Vi sa att vi kanske ska ta oss en målar-dejt, vilket ju hade varit superkul! Åh vad roligt det hade varit! Vi var och åt på en pub som hon visste om som låg mitt emellan oss. Ett litet ställe med stenväggar och en bar i gediget trä. En tänd brasa och juldekorationer uppe. Verkligen mysigt och om jag får gissa hade de engelsk husmanskost. Bra mat och mycket bra service. The Inn at Fossebridge för er som skulle råka vara i närheten.

Hade tänkt vara ledig den här helgen. Sen kom butikschefen till mig igår och bad om hjälp. De är kort om folk. Så jag kunde bara inte säga nej. Så det blir jobb imorgon och sedan blir det lunch med Daisy på söndag då! Ser verkligen fram emot det. Då blir det i Cheltenham och vi ska ses hos henne först, så jag ska få se hennes hus hon håller på att renovera. Kul kul! Alltid kul med hus ju! Någonstans ska jag få in den här veckans läxa i kursen också…! Det blir nog bra.

,

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *